Språkpolisen haffar och bestraffar

2012-08-01 ♥ 22:19:26 | Kategori >> Skäll och gnäll | KOMMENTARER (0)

Jag har ju en "Skäll och gnäll"-kategori här på bloggen och jag funderar på att utöka genom att göra en mer specificerad kategori där jag tar upp saker jag stör mig på när det gäller stavning, särskrivning och meningsuppbyggnad. "Vadan detta" tänker ni nu? Har något hänt som gör att hon helt plötsligt vill gå bananas över svenskarnas språkbruk? Svaret är ja. Jag har suttit på Flashback och läst en tråd om onödiga småsaker som användarna stör sig på ute i samhället och efter varje sida blir jag bara mer och mer övertygad om att människan är dum. Genuint dum. 

Tror jag måste göra en topp-tio lista med alla roliga grejer folk stör sig på (och som jag naturligtvis håller med om!) och lägga ut på bloggen. 



Men nu till saken! Jag märkte att de sakerna jag störde mig mest på var allt som hade med språkbruk och skrivregler att göra (hej hej svenskalärare?) och därför kommer här några av de saker som gör att jag riktigt biter ihop inombords av ilska och räknar till 1000. 

6. Människor som skriver "te" på annat sätt än te. The, thé, té, tee, thée. thee och värst av allt tea. ALLA är fel! ALLA! Svenska akademin erkänner bara en enda stavning och det är "te". Varför ens krångla till det? Det är nog det jag stör mig mest på, att de måste krångla till det.

5. Människor som inte kan börja med stor bokstav och avsluta med punkt. VAD är så svårt?

4. Ett nytt fenomen som uppkom genom användandet av smartphones: nämnligen att man skriver punkt men börjar sen nästa mening på en gång.det är för tusan as svårt att läsa.jätte jobbigt. <--- obs! Medveten särkskrivning.
Alltså kollar du inte hur meddelandet ser ut innan du skickar iväg det?! KORREKTURLÄS FÖR FASEN!

3. De, dem och dom. Enkelt sätt att kolla om man skrivit rätt: Byt ut de mot vi och dem mot oss. Funkar meningen är det rätt. Annars byt ut. Eller skriv dom. Det börjar bli mer och mer accepterat. Kanske inte i en C-uppsats dock.
Exempel:
Dem åkte iväg på en resa = Oss åkte iväg på en resa. FEL
De är snälla = Vi är snälla. RÄTT
Jag hörde dem prata = Jag hörde oss prata. RÄTT
Jag ska ge det här till de = Jag ska ge det här till vi. FEL 

2. Sett och sätt. Heller och häller. Är och e. Enda och ända. Måste jag förklara mig mer? Okej då. Bara för att ni älskar jag jag blir arg och skriver med stora bokstäver.
Men ja. Att det ska vara så himla svårt? "Jag har inte sätt den", "Hällre den än den andra", "Vi e snart här" och "Jag är den ända som inte kan skilja på mina ända och enda".
Jag har dessutom märkt att det är mest ungdomar i 20-årsåldern och neråt som skriver så. Vart är världen på väg? Skulle blivit lärare och inte Socionom. DÄR hade jag kanske kunnat göra någon "verklig skillnad". Eller ska vi kanske säga "värklig skillnad"?

1. På första plats: SÄR SKRIVNING! <--- Återigen en medveten särkrivning. Utifall ni trodde nått annat..
Jag vet att jag pratat om det förut men detta ämne kan inte understrykas nog! Är det ett ord eller två? Är du osäker så googla då? Värst är de som skriver på sina förbannade smartphones (igen, roten till all ondska) och skriver ordet som två ord för att det inte finns som ett och sen skiter i att sammanfoga dem för att det tar för lång tid. Djurförsök finns inte i min ordlista till exempel. Men då skriver jag "djur", nytt ord "försök" och sen sätter jag ihop dem! Snälla. Sätt ihop dem. Jag kommer börja utveckla hjärtattacker annars.

Veckans bubblare: Människor som inte bryr sig om hur de stavar! NEJ MEN FRAMSTÅ SOM LÄGRE BEGÅVADE VARELSER DÅ! Och nånstans här så tog jag en paus innan jag tryckte sönder knapparna på laptopen helt. Andas kvinna. Andas. 


Med förbehåll att jag såklart kan skriva fel. Jag är ju för fan bara människa! 
Och ja jag vet att jag börjar meningar med "och" men det är för att den här bloggen ska vara lite som ett samtal. Och i verkliga livet börjar jag meningar med och. Men jag skulle aldrig i hela livet börja prata en mening med liten bokstav. Det händer bara inte. Dödsstraff på det...





RSS 2.0